Läs- och skrivundervisningsmetoder - Phonics - Bornholmsmodellen

av Sinara Barreto

Bornholmsmodellen känns ny och intressant för mig. Av den anledningen väcktes mitt intresse att utforska mer om modellen, för att i framtiden kunna använda metoden i min undervisning i en förskoleklass.

Huvudsyftet med den här studien är att göra en sammanställning med en kritisk granskning av en läs-och skrivundervisningsmetod. I detta fall Bornholmsmodellen som utgår från Phonics.

Häggström och Lundberg (2006) Bornholmsmodellen grundades för ca 30 år sedan på en liten ö som heter Bornholm i Danmark. En experimentgrupp med ungefär 200 förskolebarn fick leka med språklekar och övningar i en pilotstudie och jämfördes med en grupp med barn på Jylland. Resultatet var en mycket positiv utveckling av barnens fonologiska medvetenhet på Bornholm och positiva effekter på läs- och skrivinlärningen. Framförallt för barnen som i början av studien hade en bristfällig språklig medvetenhet och liten bokstavskännedom.

Strid (2007) Bornholmsmodellen är en beredskapsmodell som stimulerar igenom språklekar och förbereder barn till skriftspråk.

Modellen används mycket i skolvärlden i förskoleklass. Modellen består av ett material med olika språklekar för att öva upp den fonologiska språkmedvetenheten. I boken Bornholmsmodellen i praktiken betonar Maria Rydkvist att ”Vi är noga med att genomföra lekarna systematiskt ”(2012: 8). Modellen bör användas regelbundet och består av lekar i fem olika grupper vilka innebär rim och ramsor, meningar och ord, stavelser, första och sista ljud och analys och syntes av fonem.

1.     I den första gruppen får eleverna lyssna på olika ljud och beskriva vad de hör.

2.      I den andra gruppen arbetar man med meningsbyggnad, hur meningar delas upp i olika ord och tränar på att förstå ordens innehåll och form.

3.      I den tredje gruppen tränar man på hur orden låter i början och på slutet.

4.      I den fjärde gruppen får barnen träna på att ljuda fonem till ord.

5.      I den femte gruppen uppmärksammas barnen att ord består av bokstäver och att ljudet på dem används när orden ska identifieras.

Lundberg & Herrlin (2014) kartläggning är en viktig del av elevens läs- och skrivutvecklings process. I Bornholmsmodellen finns ett kartläggningstest som bör genomföras i början av höstterminen i förskoleklassen och i slutet av vårterminen. Testet genomförs för att kunna följa upp hur långt barnet utvecklats i den fonologiska medvetenheten.

Analys med för – och nackdelar med Bornholmsmodellen

Lundberg (2008) framhåller att pedagogerna måste förstå att ord är konstruerade av fonem och inom dessa fonetiska kombinationer kan flera ord skapas. Men det är inte alla barn som kommer på och förstår denna medvetenhet om fonem. På så sätt är det svårt för några barn att knäcka den alfabetiska koden och läsning och stavning blir bristfällig. Undervisningen med Bornholmsmodellen är en hjälp för de barn som har svårt att knäcka koden.

Alatalo skrev i sin bok Läsundervisningens grunder att ”Phonics är den insats som har ett säkerställt vetenskapligt underlag som effektiv insats för barn och ungdomar med dyslexi.”(2019: 26). Det påståendet innebär att Bornholmsmodellen kan vara en bra metod för att hjälpa barn i ett tidigt stadium som kan ha dyslexi.

I boken Barnet, språket och miljön förklarar Svensson att ”Ljudningsmetoden betonar i det allra första skedet avkodningen och menar att när eleverna lärt sig avkoda övergår de till att söka efter textens innehåll.” (2009: 113). Phonics jobbar med fonetik, att knäcka koden, bygga och söka kunskap inom bokstäverna och deras ljud.

Bornholmsmodellen ska inte användas i lågstadiet. Rydkvist (2012) metoden är bara till förskoleklassen för att förbereda barn före årskurs 1. På det sättet är metoden ofullständig för att använda som ett verktyg över en längre tid i barnets skolgång, den är endast förberedande inför lågstadiet.  

Häggström och Lundberg (2006) menar att språklekarna i Bornholmsmodellen kan fungera bra i drygt åtta månader till små barngrupper. För stora barngrupper kan den fungera bara de första månaderna. Bornholmsmodellen är bristfällig när gäller stora barngrupper.

Till sist belyser Svensson i sin bok Barnet, språket och miljön att ”Språket består av en mängd byggstenar, som språkljud, ord (delar) och längre fraser” (2009: 18). Med stöd av detta resonemang har Bornholmsmodellen en brist. Modellen har fokus på bara en del av språkets form. Lundberg (2006) Bornholmsmodellen fokuserar på fonologisk medvetenhet. Därmed är sammanhanget inte viktigt för den modellen.

Sammanfattning

Jag anser att Bornholmsmodellen utifrån Phonics metod är relevant,  effektiv och har flera vetenskapliga bevis med goda resultat för barnen. Dessutom är ljudmetoden lämplig som en förebyggande åtgärd för barn med dyslexi. Bornholmsmodellen bidrar till bättre prestanda inom fonologi genom språklekar. Bornholmsmodellens språklekar främjar barnens fantasi. Lekar gör att det blir roligt och då blir inlärningsförmågan god på grund av att motivationen ökar.

Jag som pedagog skulle använda Bornholmsmodellen i min undervisning till förskoleklassens barn. Trots det har modellen nackdelar som till exempel att den inte passar för stora barngrupper och det går inte att fortsätta med modellen under hela lågstadiet. Modellen fokuserar på språkljud och inte på andra områden inom språkets form. För att väga upp för modellens svagheter skulle jag komplettera med andra metoder i min undervisning. Samtidigt får jag inte glömma att barn lär sig på olika sätt och därför tänker jag på olika elevers behov när jag väljer metoder som ska användas.

 

Referenslista

Alatalo, Tarja (red.) (2019). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.

Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar (2006). Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket. Linköping: Ing-Read.

Lundberg, Ingvar (2010). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katrina (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Rydkvist, Maria (2012) Bornholmsmodellen i praktiken. Fler lekar, metodiska tips och kopieringsunderlag. Stockholm: Natur & Kultur.

Strid, Anna (2007). Studiehandledning till Bornholmsmodellen Vägen till läsning – Språklekar i förskoleklassen. Stockholm: Natur & Kultur.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur