“Tack - ordet som friar från skuld”

Av Sinara Barreto

I artikeln “Tack - ordet som friar från skuld” (Språktidningen, senast uppdaterad juni 2018, hämtad 2019-01-09) postdoktor Inga-Lill Grahn beskriver att tacka på svenska är ett ord som man använder dag för dag. Grahn definierar tack som vårdande för våra förhållanden. Jag exemplifierar, att tacka hela dagen blir som en komplimang eller vänlighet, dvs ett spontant uttryck.

Att tacka varandra i verkligheten blir liksom en daglig vana. Författaren konstaterar att om man inte tackar blir man en negativ person inför andras ögon. Alltså, att tacka på rätt sätt kan ge ett positivt resultat. Observera att i samhället säger man tack på olika sätt i olika situationer.

Inga-Lill Grahn skriver i artikeln “ett tack kan definieras som ett slags skuld”. Det är inte bara på svenskan, utan även i flera andra språk. Man tackar någon pga någonting. Så att det blir en eventuell obalans tills tacksamhetsskuld är besvarad som t ex: “Ingen orsak! Det var så lite så!”. Därmed blir samtalet balanserat.

Dessutom gör Grahn en lista över ett enkelt samtal som när vi tackar varandra består av tre små åsikter som: “Tack för idag! Tack själv! Tack ska du ha!”. Båda tackar varandra och avslutar, som Grahn kallar det “skuldfrågan” mellan dem. När vi tackar ofta är det ett aktivt socialt agerande. Det kan definieras som en utbyte och ge en bra gemenskap mellan individer. Även om svenskarna har varsågod, som motsvara som “skuldfrågan”. Idag har vi olika meningar att svara ett tack. De är t. ex. “Det är lugnt! Ingen fara! Inga problem!”.

I artikeln nämner Grahn sverigesvenska och finlandssvenska kultur. En snabb jämförelse mellan dem är att sverigesvenska är uttrycklig medan finlandssvenska är tystare och svarar sitt tack med ett enkelt “jo”.

Författaren avslutar artikeln med att konstatera att tack är ett litet ord som har enorm betydelse i vår vardag.

S-2