Tuesday, 2 July 2019

Sveriges språkhistoria och framtid

Av Sinara Barreto

Att utreda språkets uppkomst är som att undersöka från vetenskapen hur livet uppkom på jorden. Det finns flera teorier, såväl religiösa som vetenskapliga, men inga empiriska bevis på detta. Dock har man kunskap om språkutvecklingen och de stegvisa förändringar som skett. Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskan förändrats genom tiderna och hur ser framtiden ut för vårt språk? Är svenska ett språk i ständig förändring?

Det finns flera studier om språkets uppkomst som gäller från 1,8 miljoner år sedan någonstans i Afrika. Den här promemorian om svenska språk har startpunkten ungefär vid bronsåldern.


Under bronsåldern, i Sverige, fanns ett primitivt skriftspråk av ritningar på stenar som kallades hällristarens språk. Professorn och författare Lars E. Nilsson har skrivit i sin bok Hällristarens språk att “Mer exakt när den ena perioden slutade och den andra började diskuteras ständigt, men man vet ungefär. Det var flera hundra år mellan.”(2012). Med hänsyn till det kommunicerade befolkningen på det sättet i några hundra år. 


Därefter före vikingatiden, fanns ett språk som kallades urnordiska. Det språket är ursprunget till de nordiska språken. Från cirka år 800 till 1225, på vikingatiden, hade Sverige ett exotiskt språk som kallades runsvenska. I artikeln “Kort svensk språkhistoria” (Svenskaspråket , senast uppdaterad: 15 juni 2018, hämtad från 2019-04-18) har Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen förklarat att “kallas för den runsvenska tiden eftersom de skriftliga källorna från den tiden är inskrifter med runor”. Notera att de hade börjat med de första bokstäverna. Människorna fortsatte använda stenar att kommunicera på fastän de utvecklade språket på ett annat sätt. Individerna började att skriva inskrifter med tecken istället för att rita i bilder.


Med tiden hade svenskan fortsatt förändras under olika perioder i historien. Från medeltiden, med införande av det latinska alfabetet, till brytningen med den katolska kyrkan i bibelöversättningen. Detta hade stor inverkan på det svenska språket. Emellertid har svenskan lånat ord från olika områden. I artikeln “Hur förändras svenskan?” (Svenskaspråket , senast uppdaterad: 2018-04-18, hämtad från 2019-04-21) lyfter Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen fram att “Vi lånar in allt fler engelska ord och uttryck”. Detta innebär bland annat att språket förändras. Hen fortsätter sin resonemang och anser att “Andra språk påverkar också”. Det vill säga med nya dialekter, grammatik och nya ord i den svenska ordlistan så förändras språket. När samhället dessutom utvidgar sig med nyanlända från andra världsdelar påverkas språket och förändras snabbare.


Det är även viktigt att observera skillnader mellan tal och skrift. I Boken Världens dåligaste språk konstaterar Fredrik Lindström att “Tal och skrift är två helt olika språk.”(2000). Man pratar på ett sätt och skriver på annat sätt. Ett exempel är när man uttalar “Vasaru?” men skriver “ Vad säger du?”. Det innebär ett stor förändring i språket.


I artikeln “Språk i ständig förändring ‑ Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan” (Språkburk , senast upptaderad: 2001-04, hämtad från 2019-04-22) poängterar forskaren vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet Hans Landqvist att “Ett språk som används är alltid ett språk som förändras.” Detta inkluderar svenska språket som utvecklades mycket de senaste åren. Landqvist sammanfattade att “svenskan är ett språk i ständig förändring”. Med det resonemanget förändras svenska språket hela tiden.


Författaren Ivar Lo-Johansson definierade språkevolution enligt följande, “Utan språket ingen historia. Av språket kom språken. Av språken kom folken. Av folken kom landen. Världsspråken är själva bara dialekter.” (Lo-Johansson, 1982). Baserad på detta sammanhang är svenska ett språk i ständig förändring och det kommer fortsätta att förändras i framtiden.


Sammanfattningsvis har det nordiska språket svenska förändrat sig mycket från bronsåldern till vår samtid. Medan befolkningen ökar och människor med andra språk och ursprung bosätter sig i Sverige utvecklas språket i alla avseenden. Svenskan har många lånord från olika områden. Detta bidrar till språkförändringar och underlättar befolkningens kommunikation.


Språkutvecklingen har varit snabb. För drygt tusen år sedan fanns runsvenska som bestod av ungefär sexton bokstäver. Idag består svenska alfabetet av 29 bokstäver, många dialekter och nya ord och fraser bildas snabbt som utgör språkets utveckling.


Det är intressant att notera att hällristarens språk är liksom en bildinformation som vi använder i vår samtid. Det vill säga, språken kan förändras, men några gamla metoder är fortfarande aktuella. 


Avslutningsvis kan det konstateras att svenskan är ett språk i ständig förändring och det kommer fortsätta att förändras i framtiden med det mångkulturella samhälle som råder i Sverige.






S-3

Källförteckning


Hellberg, Staffan. (u.å). “Nordiska språk”. NE Nationalencyklopedin. Hämtad från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nordiska-språk. [2019-04-23].


Landqvist, Hans. (2001). “Språk i ständig förändring ‑ Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan”. Språkbruk. Hämtad från:https://www.sprakbruk.fi/-/sprak-i-standig-forandring-nagra-aktuella-utvecklingstendenser-isverigesvenskan. [2019-04-22].


Lindström, Fredrik. (2000). Världens dåligaste språk. Stockholm: Albert Bonniers.


Lo-Johansson, Ivar. (1982). Ordets makt. Stockholm: Atlantis.


Melin, Lars. (2015). “Ny teori: Steget från läten till tal kan ha gått snabbt”. Språktidningen. Hämtad från: http://spraktidningen.se/taggar/sprakets-uppkomst [2019-04-17]


Nilsson, Lars Erik. (2012). Hällristarens språk. Malmö: Arena.


Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. (2018). “Kort svensk språkhistoria”. Svenska Språket. Hämtad från: https://svenskaspraket.si.se/kort-svensk-sprakhistoria/ [2019-04-18].


Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. (2018). “Hur förändras svenskan?”. Svenska Språket. Hämtad från: https://svenskaspraket.si.se/hur-forandras-svenskan/ [2019-04-21].

2 comments:

  1. Tack för att ge mig inspiration! Hälsn// Malin

    ReplyDelete